lördag 21 april 2012

112 är ett skämt

Jag kommer ihåg när jag på 90-talet satt i vår vinröda skinnsoffa i lägenheten vid Åkermyntan och kollade på MTV, som då fortfarande var en kanal som, liksom namnet anspelar på, visade musik. En av de videos som visades ganska frekvent.(de tjatade verkligen sönder låtarna genom att ha ett alldeles för litet urval som de visade om och om igen, kommer ni ihåg det?) var 911 is a joke med Public Enemy. Det är faktiskt en av de låtar som jag inte tröttnade på. Medan jag satt där och slökollade, för allt annat än Headbangers ball, var på den tiden inte aktuellt att gilla, (öppet i alla fall...) fylldes jag med vemod och vämjelse över landet som inte ens kunde skicka ambulanser till svårt sjuka och döende människor. Att man inte kunde lita att ambulansen skulle komma på 2 minuter max, var för mig så främmande att jag i början inte kunde låta bli att undra om Flavor Flav överdrev en smula. Kunde det verkligen stå så hjärtlöst till? Jag är glad att jag blev informerad. Jag är också glad att den låten slog de blå dunsterna ur ögonen på mig om hur gettoliv är på riktigt, långt ifrån romantisering och spekulationer om hur många skott 50 Cent sköts med men ändå överlevde. Att det var bättre bevänt med allt förut vill jag inte påstå, men på den tiden kom ambulansen utan att man var tvungen att oroa sig för när och vi diggade inte till hiphop-artister som gjort sig namn för att de varit cracklangare.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar